En härlig dag som började tveksamt

Idag var vi hembjudna till kollegan Mats och hans lilla Skorpa. Vägen dit var långsam och krävande. Informationen på SL:s hemsida hade fått mig att ta en liten omväg via Centralen för att ta mig till Kristineberg. Det och lite inställda bussar (som inte fanns med på hemsidan) och hemlig info om tunnelbanan gjorde att det gick på ynka 2 timmar och 15 minuter att komma fram. Då var jag rätt kall och lilla Abby rätt hungrig. Det är hon iofs alltid.

Jag hade bakat bröd och Mats fixat gulasch. Barnen fick industrimat så var det bra med det.


Efter lunchen gick vi till Öppnis på Fleminggatan. Cheesus vad juste det var. Barnen var underbara och lekte och stojade i 1.5 h medan Mats och jag drack kaffe och diskuterade IMDB:s lista över de 25 bästa filmerna. Skillanden mellan pappor som var där och mammor var rätt stor då vi endast rykte in när det var tårar. Mammorna vågade inte lämna barnen med mer än en meter.

Det viktigaste var att det kändes väldigt bra inför inskolningen. Abigail kommer nog inte ha några problem med andra barn och lekar men hon är lite nervig när jag eller Annulla inte är i närheten. Men det går väl att träna bort.

Men som sagt, förutom de fyra tårna som jag måste amputera pga SL så var det en fin dag.

Salt

Barn skall inte äta salt säger de som vet. Passa er för det smaskiga saltet. Abby smiter allt som oftast till kryddskåpet, snor åt sig saltkvarnen och slickar loss.

Inte bra.

Pizza...

Hur kan man inte tycka om pizza? Som är så sjukt gott?

Annulla och jag älskar pizza. Oftast försöker vi äta det en gång i veckan. I Singapore missade vi inte det en enda söndag. För det är som sagt så sjukt gott. Jag gör mycket egna pizzor numera. Säkert 3 av 4 är gjorda hemma och inte köpta nere på Lilla Rött. Och det senaste året har jag börjat ändra lite i degen och kör numera med surdeg, durumvete och andra varianter. Det är det nya svarta. Att variera degen och inte tillbehören. Googla Jeff Varasano för att få en beskrivning av en komplett dåre. Men till och med tidningen Gourmet är inne på det i sitt senaste nummer.

Med den nya stenen är jag nära den perfekta hemmapizzan. Jag tror att det kan ske redan nästa söndag eller när vi nu gör pizza nästa gång. Är fasen sugen på att göra det nu direkt.

Chilitennis

Igår var en skön heldag för mig. Först två timmars dubbeltennis för att möra upp kroppen lite grann och sedan ett chililångkok samtidigt som OS, TV-spel och mexikansk öl avhandlades i rask takt. Mycket trevligt. Synd bara att curlingkillarna missade.


Chilin när vi startade. Lite debatterande kring hur mycket chilipeppar vi skulle ha i. Starkt men inte för starkt var opinionen bland killarna. Efter att jag testat att äta lite rå chipotle kom vi fram till att ta det lite lugnt med pepparn och klämde i två jalepeno, två piripiri, två ancho och en chipolte. Och det var nog tur att vi inte tog mer för det blev ruggigt starkt i min mening.


Chilin efter 3.5 h. En seg köttmassa med härlig smak. Jag hade hånat Micke lite för att han köpt 2.2 kg högrev men det gick åt på fyra pers. Men sedan mådde man ju lite illa också.

Bakstenspremiär

Idag var det premiär för min nya baksten. Beställde en ifrån en stenfirma så att måtten blev perfekta och dessutom några kronor billigare än i en matlagningsaffär. Bakade levain på vildjäst. Blev väl helt ok? Måste vara något med stenen för de här blev helt otroligt fina.

Den till vänster skall få vara med på min och killarnas chilinight som startar om en timme. Fint det.

Imorgon blir nog bakstenen en pizzasten. Spännande.

Världens starkaste kvinna?

Igår gick familjen Jöfelts världens starkaste kvinna-tävling. Abby klättrade i sin gåstol och Aliana hängde fast där bak medan lillasyster förtvivlat försökte ta sig framåt. Hon kämpade och slet som värsta Magnus Samuelsson.

Akta ditt lördagsgodis

Aliana lämnade sig lördagsgodis vid ytterdörren och vips var den lilla snäckan där och grävde. Hon fick i sig lite non-stop och en halv gelegroda innan den kom upp igen.

Man får passa sig för småsyskonen nu.

Pannkakor

Aliana fick välja fredagsrätt till sig själv eftersom Annulla och jag ikväll skall äta lite vuxnare mat i lugn och ro. Enda villkoret var att hon åt bra till lunch på dagis.

Det lovade hon och det gjorde hon. Enda problemet var att de serverade pannkakor där idag. Har aldrig någonsin hört talas om att de ätit pannkakor på dagis. Men Alli åt bra och krävde att få pannkakor till middag. Går ju inte att backa ifrån det.

När Harry mötte Sally

Det finns en klassisk scen i en utav mina favoritfilmer - "När Harry mötte Sally". Harry förklarar för Sally att kvinnor kan delas in i två kategorier; High Maintenance eller Low Maintenance. Jag kan avslöja att 2/3 av flickorna i familjen Jöfelt tillhör den förra kategorin.

Aliana är Low Maintenance men mer säger jag inte så har jag ingenting sagt.

Vinter-OS

Fasen vad skönt att kolla på curling igen! Det "nya" svenska laget känns riktigt härligt. De spelar snabbt och är kaxiga. Känner igen mig själv i mångt och mycket.

Vilken present!

Idag var min kollega Mats och hans lilla son Vincent här och hälsade på. Med sig hade de en fin present som man ser här ovan. Bara kartongen är ju världsklass. När alarmet ljuder spelas en bön upp. Man kan välja mellan morgon- och kvällsbön.

Aliana lyckades sätta på alarmet (man trycker ner en minaret) och jag trodde hon skulle kissa ner sig när gubben i lådan började mässa.

Mathias Dahlgren

På Mathias Dahlgren får man med sig kvällens meny och en liten limpa rågbröd så att man har frukostbröd dagen efter. Det är sympatiskt. Och det var ett väldigt gott bröd också!

Det var en jättehärlig kväll som vi fick tillsammans med grymt god mat som kunde intas utan att två små filurer vrålade en i öronen.

Till min förvåning tyckte Annulla att vi skulle ta den stora avsmakningsmenyn. Den är på åtta rätter plus tre extra rätter. Det tillsammans med åtta glas alkoholhaltig dryck och ett glas champagne gjorde att jag var rejält mätt och lite salongsrumlig när vi styrde kosan hemåt. Hur lilla Annulla fixade detta är för mig en stor gåta.

Är det värt det? Mja. Jag går nog hellre två gånger på Lux och smörjer kråset. Men visst har Herr Dahlgren klivit upp ett steg till på stegen sedan Bon Lloc-tiden. Och det är knappast förvånande att det räknas som Sveriges bästa restaurang.

Det som slog mig mest var den otroliga servicenivån. De var inte i närheten av en enda miss och det räckte att jag skrapade lite med stolen så drogs den ut och servetten byttes mot en ny. Det senare rimmar lite illa med Mathias Dahlgrens vurmande för det ekologiska och klimatsmarta.

Humor...

Nu kommer den. De första trevande stegen emot humor. Lite småvitsar och gåtor som plockas upp på dagis. Det blandas högt och lågt men i morse kom det första som vi skrattade åt på riktigt:

- Vet ni vem som har fulast mun?
- Näe??
- Munstret

Vuxen?

I onsdags när jag och Aliana gick till dagis utspelades följande.
Som alltid så försöker jag få Aliana och snabba på och på ett ställe på vägen så klättar hon upp för en brant och jag går runt.
Då säger jag till henne att vi får se vem som kommer först upp.

Då svarar Aliana:
- "Mamma, allt i livet är inte en tävling".

MD

Ikväll skall Annulla och jag till Mathias Dahlgrens Matsalen. Det är mycket trevligt! Synd bara att jag fick ryggskott igår. Och jag tänker inte knalla in där med någon ärtpåse på ryggen och TENS-apparat i handen. Det är en sak som är säker.

Nej, nu gäller många tabletter och stålblick när vi beställer in "Hackad gelé på mollusker".

Bakdag

Eftersom Abigail har fått någon slags reaktion på tisdagens 1-årsvaccinering med feber och gnällighet som följd så var det lika bra att ta en dag hemma och köra rejält med surdegsbakning. Det skulle vi bägge tjäna på.

Började i ottan med att förse min fru med sina favorit- (ja hon säger så i alla fall) bullar innan hon kom iväg till jobbet. Mätt och glad.


Sedan bakade jag ett frukt- och nötbröd med aprikos, russin, fikon, hasselnöt, valnöt och kardemumma. Cheesus vilket bröd. Fick ställa in kvällens koljamiddag och mumsa i mig bröd istället. Synd bara att ingredienserna kostade typ 60 spänn per limpa för detta var en hit utan dess like. Skall baka det och bjuda gäster på brödet tillsammans med grönmögelost och vin vid tillfälle.

Till sist satte jag en vildjäst på fikon för att få till lite smarriga saker till nästa helg.

Nu har jag fått ut lite abstinens ur kroppen. Skönt.

Mini-SATS

Idag lämnade jag in Abby på Mini-SATS dvs lekavdelningen på SATS där de ser efter barnen under tiden som man tränar.

Det gick inte så bra kan man säga. Efter tio minuters uppvärmning på roddmaskinen och tre olika redskap så brötade det till i högtalaren och de bad, med betoning på bad, Abigails pappa att komma till Mini-SATS så fort som möjligt.

Stackarn. Hon var jätteledsen. Jag hade smygkikat lite i fönstret ifrån gymmet och tyckte då att det såg ok ut även om hon bara ville bli buren och inte rumla med de andra barnen. Men det tyckte tydligen inte lilla Gaiysan. Men personalen tyckte absolut att vi skulle göra ett nytt försök senare i veckan så jag får väl testa det.

Fick lite ångest inför inskolningen på dagis dock.

Mora Träsk har varit i Sollentuna

Idag tog jag bägge barnen och gick på Mora Träsk. Ganska udda tid, kl 14, så jag fick plocka Alli från dagis direkt efter lunch. Aliana hade berättat för fröknarna att hon var tvungen att ha uppsatt hår för att kunna rocka loss när "de sjunger om snoppen" (Hänger öronen på dig ner).

Trots att det bara var dagisbarn där och att showen kostade 60 kronor så var den rätt påkostad. Misstänkt lik Depeche Modes scen i söndags...


Skämt åsido så var det rätt bra. Vi kunde alla låtar utom en, dock körde de inte min personliga favorit: "Goddag!" Ganska imponerande hur de orkar och kan få med 500 småungar gång på gång utan att det blir kaos. För barnen var verkligen med på noterna. Måste vara bra med stålar för dem.

Lilla Abigail satt också och diggade med. Titta så fin hon är!!!


Efteråt gick Aliana fram till Leif Walter och fick hans autograf på ett foto (jag kunde inte med att gå fram och be om den).

Nya tag!

Abigail och jag har bestämt oss för att glömma den trista sjukjanuari när vi tärde rejält på varandra och börja på en ny kula idag - den första februari. Let bygones be bygones så att säga.

Vi är nu mer eller mindre friska och känner att vi kan göra ett sådant åtagande utan att falla tillbaka i gamla tråkiga vanor. Jag har endast någon slags halsböld och en nackspärr medan Abby har ett milt Prader Willi-syndrom så att även om hon äter en stor middag vid 18 och tömmer en dunk välling kl 19:30 innan nattning så vaknar hon mellan 04 och 05 helt förbi av hunger.

Det kan iofs ha och göra med att hon tappat en del vikt under de senaste veckorna och nu vill äta ikapp. Låt oss hoppas på det även om det faktiskt inte är hela världen om dagen börjar kl 04. Skönt att komma igång liksom. Eller hur?

Idag när de stora flickorna gått till dagis och jobb så var det dags att kora Abigails favorithuvudbeklädnad och fixa lite sköna foton till bloggen. Något som hon tyckte var roligt den första kvarten och sedan blev mer och mer irriterad på sin far.


Först ut var en beanie från A Bathing Ape. Abigail var med på biffen, skrattade och var glad även när jag tog foto efter foto och uppmuntrade henne att bli ett med kameran.


Sedan fick hon prova Olles bror som jag hade de underbara tio månaderna i Östersund 1996-97. Nu började hon bli lite mer fundersam. Frågan här var om det berodde på Olles bror eller något annat.


Dags för en beanie ifrån Australien. Abby gillade den, mest för att den var mysigt flexig och hon kunde dra den av huvudet med en rejäl svung. Men man ser också på hennes ansikte att hon börjar ledsna lite på det här med huvudbonader.


Mammas hårband gick inte alls vägen. Abigail har ju inte så mycket hår. Det kan ha med det hela och göra.


Drog även på henne en kambodjansk sjal. Då lackade hon ur totalt. Då gav vi upp för idag.

Nu är det dags för lunch. Och att ta av pyjamasen också kanske. Innan jag får ett samtal hem ifrån hennes mor.